Vattenlösliga kostfibrer ger positiva hälsoeffekter

Att må gott är någonting som de allra flesta strävar efter. Och en omfattande del av vårt välmående har att göra med våra kostvanor. Vissa brukar inte fundera över vad de äter men en utökad medvetenhet kan resultera i en rad positiva hälsoeffekter, exempelvis viktminskning.

Vi får ständigt höra hur sunt det är med fiberrik mat, och att det exempelvis är positivt för magen. Men är det verkligen sant? Överlag är fibrer positivt men det är en sanning med viss modifiering. Samtliga fibrer har en mättande funktion och bidrar till en känsla av mättnad.

Det görs skillnad mellan vattenlösliga och olösliga fibrer. I enlighet med forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som bidrar till bäst effekter gällande hälsan. Tyvärr är det vanligt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan består av just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter innehåller olösliga fibrer som cellulosa och vetekli.

Det sägs att en bra kost består av stora mängder fibrer. Men kan det verkligen vara riktigt med tanke på att det finns en tydlig skillnad mellan två sorters fibrer? Ifall de vattenlösliga fibrerna har bäst effekt på hälsan så innebär det att en kost med stora mängder olösliga fibrer har sämre effekt.

Frukt och grönsaker är det många som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är genom kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. För den skull är frukt samt vegetabilier en betydelsefull beståndsdel av kosten eftersom de innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer. Men den som inte kan vara utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn eftersom det gör kroppen en större nytta.

Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga bevis för att de faktiskt är bra för magen, och därjämte finns det inget som tyder på att de vattenlösliga fibrerna skulle tillföra något som de vattenlösliga inte skulle göra.

Faktum är att människors ursprungliga föda som är fri från spannmål kännetecknas av förhållandevis lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna finns i hög grad i till exempel havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt och grönsaker. I huvudsak finns de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de finns dessutom i strukturer som exempelvis fruktskal.

En särpräglad beskaffenhet för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det medför att när fibrerna hamnar i förbindelse med vätska så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna kommer i kontakt med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de övriga ämnena som passerar magen. Det bidrar till en längre process för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det innebär framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i måttlig takt.

Vattenlösliga kostfibrer möjliggör att bromsa upptaget av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen sänks och på så sätt att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet. Därutöver blir insulinkänsligheten bättre vilket motverkar sockersjuka. Vattenlösliga fibrer minskar risken för att råka ut för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.